MISERYWITCH

Musklerna har dragits ihop och går lätt sönder i fästena.

Skyller på katterna…😉

De ligger alltid på mig så att jag inte får någon plats till att försöka sträcka ut benen.

Borde ha skaffat mig flyttbara katter!!!

Blev lite nya mediciner och remisser.

Ska på lungröntgen. Har dåligt "andningsljud" sedan decembers Covid-mardröm!

Har sovit Max tre-fyra timmar totalt per dygn sedan Covid så fick lagt till sömntablett till insomningstabletten. 

Legat vaken hela natten och lyssnat på musik som vanligt…

Sonen har introducerat mig till Derek & Dominos fantastiska album från 1970!

Hela mitt liv utan den plattan är som tur är förändrat nu… rekommenderar den STARKT!!!

Har varit för sjuk största delen av det senaste halvåret för att orka blogga.

Mycket som hänt och händer.

Fått beviljat personlig assistans men det tog flera månader att hitta tillräckligt många assistenter eller personer som det fungerat med.

Just nu går det rätt så bra på den fronten.

Något som hänt som har knäckt mig totalt mentalt är att Björklyckan ska säljas så jag bor bara kvar här till den sista april!

Haft några veckor som varit lite "friskare" än vanligt.

Bara fått en blodpropp i armen, fått ca 50 blåsor som spruckit till sår som kliar helt brutalt mycket…mest på ryggen, fått infektion i ett stort sår på magen. Har haft det såret i över ett halvår och det vägrar läka. Fått absolut NOLL hjälp av hemsjukvården trots att min läkaren begärt att de skulle ta hand om omläggningen! 

I övrigt har det bara varit mina vanliga sjukdomar/handikapp som härjat.

Tränat mycket med min sjukgymnastik. 

Kan inte räta ut benen sedan jag var liggande på sjukhuset några månader, så det tränar jag mycket på.

Förflyttningar mellan säng och rullstol börjar också gå bättre! Tränar på att försöka sitta uppe så mycket jag kan. Jobbigt att sitta överhuvudtaget eftersom min svanskota sticker ut så pass att jag får panikont! Har dessutom ett över 10 x5 stort trycksår som ju knappast gör det mer bekvämt!

Enormt positivt är att det nu bara är några veckor till jag får mina tandproteser!!!

Började för över femton år sedan med att de drog ut tre tänder som fått frakturer ner i tandroten och sedan fortsatte alla tänder att bokstavligen smulas sönder tills jag bara hade små svarta tandbitar som stack upp från krackelerade rötter. Varit sövd flera gånger då de fått mejsla ut rötterna. Varit helt tandlös i över ett år nu så det ska onekligen bli skönt att få tänder igen!!!

Bara tanken på att jag ska kunna tugga igen, och prata/le utan att skämmas…är smått overklig!

Ska vila en stund och sedan försöka orka ta mig ut i trädgården en stund…

…förhoppningsvis på återseende snart!

Har sedan oktober förra året vetat att jag behöver en väldigt stor och komplicerad operation av magsäck och en del av tarmen! 

"Inte fråga om OM magsäck och tarm kommer att sluta fungera, det är en fråga om NÄR!"

Och…"MED operation finns det en LITEN chans till överlevnad… UTAN operation finns det INGEN chans till överlevnad!"

De VÄGRAR utföra operationen för att den är "för komplicerad med för stora risker för livshotande komplikationer!"

Igår kväll blev jag VÄLDIGT SJUK!!!

Då jag kräks dagligen så trycks det ibland upp tarminnehåll i den omkopplade magsäcken. Det hade samlats bakterier och tarmarna satte igång med det de "ska" göra… de försökte skölja ut allt innehåll. Eftersom min mage var i princip tom så fick tarmarna SNABBT dra åt sig vätska från kroppen för att sedan börja stormpumpa ut allt i stomin!

Det kom så mycket i sådan fart och med högt tryck att personalen ibland inte hann byta påsar på mig - det var som en fontän… Detta pågick från 21-tiden till ca 03… och under den tiden kom det minst ca 10 - 12 LITER vätska!!!

Fick så ont i skelettet att jag skrek och var så SLUT att jag inte kunnat lyfta vattenflaskan till munnen själv om det så gällt livet. Hemsjuksköterska var här och kollade mig och gav mig smärtstillande. Alla värden var bra så jag tog chansen att stanna hemma men om det börjar det allra minsta igen så är det ambulans som gäller…

Vet att de flesta retar sig på när jag "gnäller" men tänkte att för de som bryr sig så kanske de vill veta att jag verkligen håller på att försämras i ett ganska högt tempo nu…

Ska prata med min läkare på vårdcentralen och be henne rapportera till Kirurgmottagningen om vad som händer…för om de nu inte själv vågar operera så får de ju försöka hitta några som vill… oavsett om det så är uppe i Umeå eller Haparanda så måste det väl finnas NÅGON som är villig att ta risken?!!!

Behöver också kontakta Gastro-mottagningen för jag misstänker att de behöver sätta in näringsdropp på mig igen ett tag.

Har ju PICC-line (venkateter som går från höger armveck och nästan fram till hjärtat) sedan november förra året så det är bara ordination från läkaren till hemsjukvården som behövs.

Borde nog egentligen åkt in till akuten … om inget annat så hade jag nog behövt vätskedropp iallafall!

Men att hitta energi för att boka resa… få hemtjänst till att komma och hjälpa mig på med kläder och att de finns på plats den tid som sjukresetaxin kommer, för att hjälpa mig över till britsen (åker liggande transport eftersom jag inte klarar att sitta i rullstol mer än korta stunder)… brutal smärta av att åka bil… för att sedan bli liggande i timmar på akuten där de till sist bara garanterat kommer att säga att "det är inte stopp i tarmen så det finns ingenting vi kan göra" - som är deras standardsvar varje gång jag söker hjälp angående magproblem…och sedan mardrömsfärd tillbaka hem där jag återigen behöver att hemtjänst finns på plats vid rätt tid för att hjälpa mig över till sängen, koppla på lång kateterpåse med mera…

…nääe…jag orkar knappt ens skriva om det så hur fasiken ska jag orka göra det???!!!

Önskar att det vore vardag istället för söndag, för då kunde hemsjukvården kontaktat min läkare, förklarat vad som hänt, och fått en ordination på ett vätskedropp som jag är mer än väl övertygad om att jag desperat behöver!!!

Vilken tur att ni själv hade valet att läsa det här inlägget eller låta bli…

…så jag slipper höra sedan att jag "bara gnäller"!!!