FAKTISKT...

...så tar jag bort min FB-sida!!!
 
 
 

Hur kan man...

...fungera i så många år utan att veta att man inte tål vetemjöl och mjölkprodukter?
Har ju många år misstänkt glutenintolerans men det har inte stämt, och laktosintolerans har jag ju vetat om.
Men att inte tåla något av det.

Kan ju säga att det gör en ENORM skillnad för kroppen nu när den får slippa alla gifter jag tidigare stoppat i mig.

Balanserar och funderar...

...om och på så mycket att jag stängt av mig själv.
Insikter som snubblar över varandra hopblandade med rädslorna för vad som vore om min mur inte var så stark.

Visst att jag mått fruktansvärt dåligt över att inte få städat eller ens uppackat och sorterat sedan flytten.
Inte bara det faktum att jag inte själv kan städa längre, utan att behöva leva i ett så smutsigt hem att jag SKÄMS!

Nu börjar det hända saker här.
Det börjar rengöras. Steg för steg.
Och sortering, planering, organisering och rensning är igång.
Nu först inser jag...
...hur stor bit av mig själv som fått försvinna för att mitt hem inte är så som jag vill ha det.

Har börjat längta efter att en ny dag ska börja då jag ligger och försöker få några timmars vila på nätterna.
Det var länge sedan jag kände så!
Det är inte längre med fasa och ångest jag väntar på morgonen.
Och det är ju sannerligen inte bara för att jag får städat och fixat.
Det är många bitar...
Att få kunna duscha.
Att få näring regelbundet.
Att inte vara så ensam och att få umgås med någon som betyder så oerhört mycket för mig.


Vet inte hur många gånger per dygn jag upptäcker att jag hoppas innerligt att det inte bara är en dröm...

Istället för att vara ledsen...

...över det faktum att jag inte längre kan baka,
(*vrider mig av skratt! Jag har för böveln ALDRIG kunnat baka!*)
så är jag överlycklig för att jag ska följa med kära pappsen och titta på när han köper fars dags-tårta.
Ja...det var i alla fall det han ringde strax efter klockan sju i morse och sa att jag ska göra idag.
Jag var ju redan vaken,
för kära sonen som är hos sin pappa över helgen tyckte väl att jag skulle träna på att bli morgonpigg -
hans alarm på klockradion stod nämligen och pep ihärdigt från klockan sju, tills klockan åtta då det kom personal från hemtjänst som kunde stänga av den ljuva morgonmusiken.
Ärligt talat, OM det varit radion som gått igång...
...men ett skärande pipande!!!
Och INGEN möjlighet att komma ur sängen!
Hoppas att min dag blir BÄTTRE efter den starten,
för skulle den bli sämre så kan jag nog bara konstatera att mitt liv blivit ganska ruttet.

Nej... faktum är att det är ljusare tider framför mig.
Från måndag och framåt så har jag en fantastisk människa som assistent här hos mig.
Har inte fått besked från försäkringskassan än,
men han tar risken och jobbar fulltid utan lön (som betalas ut retroaktivt av FK vid positivt besked) vilket innebär att jag faktiskt kommer att få näring i mig, få duschat, få leva i ett rent hem och få komma iväg på alla läkarbesök/undersökningar/behandlingar.
Jag ska få LEVA lite!

Angående julen...

 
...så hade jag i princip bestämt mig för att låtsas som att den inte existerar i år.
Verkligen TOTALIGNORERA!
Tja... förutom julbordet hemma hos pappsen, för det finns INGET som skulle kunna få mig att missa det.
Men här hemma.
Inte en enda julsak hade jag tänkt plocka fram.

Men så läste jag en av mina favoritbloggar i morse...

http://tomtensdotter.se/2014/november/nohate.html#.VFonYO8tDIU

Och det fattar ju vem som helst att jag måste fira jul.
Och inte vilken jul som helst...
...utan THE JUL!

Nämnde för min son igår att jag så gärna skulle vilja åka till SRF nästa år.
Har inte alls brytt mig de två eller tre senaste festivalerna,
men SRF 2015 vill jag gärna till både p.g.a av att det blir sista chansen att se Mötley och så ska ju Quireboys dit.
Nu önskar jag ÄNNU MER att jag hade haft råd att köpa biljett (Det är enda hindret, för nu får man ta en assistent med gratis så jag hade ju klarat det utan problem),
för det hade ju varit bästa tillfället någonsin att få träffa Erica!

Nåja... tillbaks till julplaneringen...

 
 

OM...och det här är ett HOT!!!...

...OM jag glömmer använda handskar en enda gång till då jag rör vid chili av något slag...
...så kommer jag att förbjuda mig själv att någonsin införskaffa ens ett freakin' chilifrö!
Det kommer att bli det mest chilibefriade hem som världen någonsin skådat.
BARA SÅ JAG HAR DET JÄKLIGT KLART FÖR MIG!
Nu är jag i alla fall varnad....