Rita eller inte rita
Jag har aldrig varit bra på att rita.
Det blir helt enkelt inte på pappret som jag ser bilden i huvudet... helt omöjligt bara!
Men jag tycker det är jätteroligt att FÖRSÖKA rita mina "Ragdoll Suicide" bilder...
...det är som en slags terapi att "rita ur mig lite ångest"!
Har inte gjort det på ett par år...
...så det är väl helt enkelt att börja träna igen!
Tankar och tankar
Är iväg hos magiska vänner på en tredygns semester och tankar massor av kärlek och energi...
...och det väcker så många tankar för mig!
För vad jag (med hjälp av vänner) kan och ska förändra hemma i min vardag i Björklyckan...
Jag börjar så smått "vakna till liv igen" efter att livet jag hade så plötsligt tog slut för nio år sedan när min söta lilla mor gick bort!
Har med otrolig...outtröttlig... och kärleksfull hjälp av min finaste vän Gunvor kunnat bearbeta och ta mig genom så mycket sorg och ångest som bara fyllts på och samlats i mig hela mitt liv!
Hon har hjälpt mig att verkligen förstå och känna att jag är värdefull trots att jag inte längre fysiskt kan "göra något för andra och därför förtjäna att bli omtyckt"!
En kort tid innan min pappa - den finaste man som funnits på vår jord - somnade in för ca fyra månader sedan (vilket min hjärna och mitt hjärta totalvägrar att förstå och acceptera) så hade vi ett LÅNGT samtal då han bland annat berättade att han och
min mor ofta pratat om hur stolta de var över mig, att de tyckte jag var en underbar dotter, att de tyckte jag var helt obegripligt stark i min kamp att leva med alla sjukdomar och konstant svår smärta och att de tyckte jag var en fantastiskt
bra mamma till mina barn som även de alltid haft en otroligt fin relation till sin mormor och morfar!
Har ALLTID känt att mina föräldrar älskat mig och de har varit långt mer än OTROLIGA på att se till att jag fick en underbar barndom och uppväxt trots att jag var så sjuk...
....men det samtalet med pappa kommer att finnas djupt och oförglömligt i mitt hjärta i resten av mitt liv!
Har varit välsignad med de absolut mest otroligt fantastiska föräldrar man kan ha!
Är så glad att jag aldrig berättade för dem hur svårt mobbad jag var alla år i skolan eller hur illa behandlad jag blivit genom hela livet av personer som borde/hade kunnat varit ett stöd för mig istället!
Är stolt och tacksam att jag idag kan tro på mig själv, vara stolt över mig själv och inte längre tillåta andra att behandla mig illa!
Tack vare mina föräldrar har jag förmågan att nu vara positivt inställd och känna djup tacksamhet för allt underbart fint som livet ger mig...
De gav aldrig någonsin upp med att ta hand om mig, hjälpa mig och vara det otroliga stöd de var för mig...
...så jag tänker inte heller ge upp över mig själv!
Tatueringar
Nu var det många år sedan det blivit någon tatuering och jag känner att det verkligen är dags!
Nu har jag ju dessutom ett barnbarn som kan göra mina motiv!
Hittade några nu och ska leta upp till senare - mästerverket "Första gubben"...det perfekta motivet för tatuering!
Hittade några bilder som den lilla loppan har ritat...
...och speciellt den första visar tydligt att hon vet vilken stil hennes mormor gillar!
Nu har jag ju dessutom ett barnbarn som kan göra mina motiv!
Hittade några nu och ska leta upp till senare - mästerverket "Första gubben"...det perfekta motivet för tatuering!
Hittade några bilder som den lilla loppan har ritat...
...och speciellt den första visar tydligt att hon vet vilken stil hennes mormor gillar!
Tatuering "Gubbe"
"Gubbe som rider på en myra"
"Katt"...loppans allra första katt-teckning
"Prinsessa"
Inte till tatuering...men måste ju bara visa mästerverket "Familjen" som Ilara ritat åt sin morfar och morfars sambo... Det är Denice, Ilara och alla deras djur i regn.
Tycker den är fantastisk av en fyraåring med hur hon planerat platser för alla i familjen och använt hela ytan...och ja, de har en hund som är väldigt stor. Hon har dessutom blivit så duktig på att skriva sitt namn helt utan hjälp...
Tycker den är fantastisk av en fyraåring med hur hon planerat platser för alla i familjen och använt hela ytan...och ja, de har en hund som är väldigt stor. Hon har dessutom blivit så duktig på att skriva sitt namn helt utan hjälp...
Troll
Troll chillar mest...
Troll avbildad i blyerts av min fantastiskt begåvade dotter Denice...min lilla Snäckalisa...
Snäckalisa
Knyttet
Risken är inte så stor...
...men någon stackars förvirrad person kan ha missat att jag har en katt som heter Knyttet!
Knyttet är väldigt...mycket!
Idag krävde han att få vara med på bloggen...och jag lyder alltid Knyttet!
Idag krävde han att få vara med på bloggen...och jag lyder alltid Knyttet!
Jupp...hans krage är mycket den med...
...så lång päls att han inte får ut den ur munnen när han tvättar sig, så jag får klippa den!
...så lång päls att han inte får ut den ur munnen när han tvättar sig, så jag får klippa den!
...och för er som inte vet det så kan jag berätta att jag älskar den här katten!
Ilaras Hundis
För några månader sedan blev jag inlagd på sjukhus för att genomgå två operationer.
En gigantisk ärrbråcksoperation pius att de passade på att sätta stomi på mig "när jag ändå var sövd" (har inte haft en fungerande tarmfunktion på flera år så det fanns ingen anledning att skjuta upp stomioperationen längre)!
Nu är det så att jag har världens i särklass mest underbara barnbarn, Ilara som är fyra år.
Hon blev ledsen när hon fick veta att vi inte skulle träffas under en lång tid (besöksförbud plus att jag naturligt vill undvika att loppan ser mig så sjuk och med slangar och annat tjosangrejs.)!
Loppan var så obeskrivligt omtänksam att hon ville att hennes favoritmjukisdjur, Hundis, skulle få vara med mig på sjukhuset så jag inte skulle vara ledsen och känna mig ensam!
Tog lite bilder och skickade till Ilara så hon kunde se hur fint Hundis tog hand om mig...
En gigantisk ärrbråcksoperation pius att de passade på att sätta stomi på mig "när jag ändå var sövd" (har inte haft en fungerande tarmfunktion på flera år så det fanns ingen anledning att skjuta upp stomioperationen längre)!
Nu är det så att jag har världens i särklass mest underbara barnbarn, Ilara som är fyra år.
Hon blev ledsen när hon fick veta att vi inte skulle träffas under en lång tid (besöksförbud plus att jag naturligt vill undvika att loppan ser mig så sjuk och med slangar och annat tjosangrejs.)!
Loppan var så obeskrivligt omtänksam att hon ville att hennes favoritmjukisdjur, Hundis, skulle få vara med mig på sjukhuset så jag inte skulle vara ledsen och känna mig ensam!
Tog lite bilder och skickade till Ilara så hon kunde se hur fint Hundis tog hand om mig...
Hundis tröstar mig precis innan det är dags för operationerna...
Hundis lyssnar på "Let it go" medan jag opereras...
Hundis har fått ett eget namnband...
Hundis dricker kaffe och visar upp sitt fina namnband...
Hundis äter jordgubbskräm...
Hundis äter mannagrynsgröt med massor av kanel och socker på...
Hundis hjälper mig att vila...
Kan inte tacka min lilla loppa tillräckligt mycket för hur snäll hon var som lät Hundis hålla mig sällskap och trösta mig när jag hade ont!
Kan inte tacka min lilla loppa tillräckligt mycket för hur snäll hon var som lät Hundis hålla mig sällskap och trösta mig när jag hade ont!
Min lilla loppa och min älskade Snäckalisa...
Nyfiken
Vilka är ni som läser här?
Har ju bara börjat med en mjukstart men ganska många som läser trots allt!
Kan ni inte bara lämna en liten krumelurkommentar så jag vet vem det är jag pratar med här?
Min älskade Niclas
TROR att jag mår så pass okej ikväll att jag kan börja med mina presentationsinlägg...
Ska klura lite till på det.
Under tiden lägger jag in en av mina favoritbilder på den mest underbara katt jag någonsin haft!
Ska fixa en inramad förstoring av den...
De finaste
Har så enormt mycket gråt inom mig.
Så många tårar av sorg och saknad...
...men jag vågar inte gråta så jag samlar på tårarna
Så är mitt hjärta samtidigt fyllt av all kärlek jag får ha i mitt liv
Alla fantastiska minnen av den mest otroliga mannen som jag hade turen att få leva med i 49 år... och mitt barnbarn som är den som gör att hjärtat ständigt är sprängfyllt av kärlek!
Pappi...du vet vad det är?!!’
💜🙃
Troll
Efter en hel del tjat så förstod jag till sist att Troll ville bli presenterad här...
Presentation av den katten är inte lätt så jag får överväga noga vad jag ska skriva.
Så det får bli en annan dag...
Men en bild kan ni få!
Ska presentera mig snart
Har visserligen haft den här bloggen sedan januari 2007...men det har kommit några nytillkomna läsare och så kan man lugnt säga att jag förändrats enormt mycket under de senaste två tre åren. Tror jag tillbringat mer tid på sjukhuset än hemma...och opererats
ca 25 - 30 gånger och det har påverkat min syn på livet väldigt mycket.
Ialllafall så tror jag att jag ska presentera mig ordentligt här igen...
...och som sagt...det lär bli några bilder på Ilara också!
Första gången mormors loppa lyckats klättra upp i soffan helt själv!
Sjukhusbesök
Tja...det blev inte någon ork att skriva igår eftersom jag spenderade en hel del av dagen på sjukhuset...
...och nu ska jag iväg igen.
Kirurgen i Malmö igår och Vuxenpsyk/ADHDmottagningen i Lund idag.
För de flesta är det nog ingen större prestation att åka hemifrån två gånger på en vecka men det tar all min energi!
Plus att smärtan i hela kroppen mångdubblas!
Min fysiska försämring har början gå väldigt fort nu.
Hittade två bilder med kanske ca ett år mellan.
Blir ledsen när jag ser förändringen...
...fast på den senast tagna bilden var jag nyvaken och osminkad 🤭
Så KONSTigt det blev
Hade planerat ett långt inlägg till ikväll men mina fingrar och mobilen vägrar samarbeta.
Imorgon kommer jag ha tillgång till en chromebook jag lånat av Punkisgoding - min systerdotter - så det ju betydligt lättare att skriva då...
Istället bjuder jag på en konstutställning!
Konstnären är min älskade dotter Denice!
De här hästarna ritade hon när hon bara var tio år!
Första gången hon använde ritkol...
Tror det varit i perioder hon ritat mycket...
...och nu finns det nog knappt tid på grund av den stressiga vardagen.
Några "kopior"...
Råttor ...tänkte det var bäst att berätta så ingen tror det är guldfiskar
Sedan blir det hundar...
Och katter...
Hoppas vi ses imorgon när det blir "ny-nypremiär"!
Knyttet
Medan jag funderar över dagens/kvällens inlägg så slänger jag in en bild på Knyttet som är den finaste och charmigaste katt jag vet...
Det är alltid lika mysigt när han kommer in vid fem på morgonen och kräver att man kelar med honom några timmar...
...önskar bara att han hade kunde lära sig att fixa kaffe till mig med förutom att han är den bästa medicinen för avslappning!
Efter några timmars intensivt mys så brukar han vilja sova en stund...
...då ska jag hålla hans framtassar i ena handen och samtidigt stryka hans nos med ett finger!
Har fått höra att jag skämmer bort honom vilket jag absolut inte håller med om... 💜🙃
Smygstartar
Varnade er...
...den här bloggen kommer mest att bestå av bilder på mitt barnbarn, Ilara!
Välkommen till mitt liv/min blogg!
Någon enstaka stackare har kanske märkt att aktiviteten på den här bloggen har varit ganska...låg?
Kan ju minst sagt påstå att det hänt lite under min bloggfrånvaro! Kommer att beta av alltihop i småbitar då och då.
Ni gissade rätt!
Det här är en nystart av mig och mitt liv.
Jag kommer dock att behålla alla tidigare inlägg...har bara tagit bort dem från kategorier.
Startskottet blir på måndag.
Håller på att klura på kategorier och lite sådant för jag har planerat att bland annat använda mitt bloggande till att bearbeta "allt" som hänt i mitt liv.
Fast känner jag mig själv rätt så lär det mest bli bilder av barnbarnet...
Önskemål om ämne för inlägg eller kategorier emottages ytterst tacksamt!
Och jag svarar väldigt gärna på frågor!
Vi ses på måndag! 🙃💜