Stå upp...och bli räknad med

Tog en promenad idag.
Runt grannhuset.
Hade kräk-ont redan innan jag kommit till hörnan av vårt hus,
men det är ju som det är.
Den lilla muskelmassa jag hade innan kroppskollapsen och operationen i julas,
tja, den försvann då.
Känner att jag helt klart måste börja bygga upp lite ny styrka,
och börjar så smått med korta promenader och hoppas på att kunna öka sträckan efterhand.
Har ju kommit rätt långt ändå på kort tid,
för bara några veckor sedan så orkade jag inte ens sitta mer än några minuter i taget!
Tänk,när jag läkt färdigt och fått tillbaka lite mer kraft,och gått ner mer i vikt...
...vad jag kommer att orka mer då!

Nu ska jag försöka ta några foton...
...av någon skum anledning väntar jag ju alltid tills dagsljuset är borta!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback